Inriktning och ledande principer för Samfundets utgivningsverksamhet: så här ser det ut.
Svenska Vitterhetssamfundet (SVS) har till uppgift att utge ”klassiska svenska författares verk i vetenskapligt tillfredsställande editioner” (Stadgar § 1). En definition av praxis i fråga om vad utgåvorna förväntas innehålla finns i Paula Henrikson, Textkritisk utgivning. Råd och riktlinjer, Stockholm 2007, s. 11. Ett klassiskt verk definieras som ett verk med allmänt och varaktigt konstnärligt och kulturellt värde. Med svenska författare avses författare efter reformationen verksamma huvudsakligen på svenska språket. Enstaka verk av författaren på andra språk kan dock ingå i utgivningen. Samfundets riktlinjer från år 2007 öppnar även för utgivning av kodexutgåvor av avskriftssamlingar.
Normalt sett innehåller Svenska Vitterhetssamfundets utgåvor (icke moderniserad) etablerad text med grundtext vald efter textkritiska principer, redogörelser för textläge, variantredovisningar och ord- och sakförklaringar. Utgåvorna bör även innehålla redogörelser för tillkomst och mottagande, motivering till val av grundtext och etableringsprinciper, manuskriptbeskrivningar och bibliografiska beskrivningar samt en på särskild plats placerad introduktion till det/de utgivna verket/verken och till författarskapet.
En viktig forskningsinsats.
Den vetenskapliga utgåvan är en viktig forskningsinsats i egen rätt och utgivaren bär därför huvudansvaret för dess kvalitet. Huvudredaktionens stöd under pågående utgivningsarbete kan bestå i råd, hjälp och stickprovskontroller men den enskilda utgivaren är alltid själv ansvarig för sitt arbete, liksom denna genom förlagskontraktet förbinder sig att följa Vitterhetssamfundets riktlinjer för utgivning.
Stadgarna utesluter inte att en vetenskaplig edition utgiven av Svenska Vitterhetssamfundet kan vara något annat än en tryckt bok. Editioner som inte ska utsändas i fysisk form till medlemmarna kan bli föremål för publicering i (enbart) annan form än som tryckt bok.